Alaskan malamute |
Basenji |
Border collie |
Boxer |
Chihuahua |
Cocker spaniel - jaktlinje |
Golden retriever |
Groenendael - belgisk vallhund |
Irländsk varghund |
Schäfer |
Shetland sheepdog |
Springer spaniel |
Hundar
Hunden är förmodligen det vanligaste sällskapsdjuret i världen.
När man ska köpa hund handlar det om åtskilliga tusen kronor och därför gäller det att vara väl förberedd och ordentligt påläst innan man ger sig i kast med ett sådant äventyr.
Det första en blivande hundägare måste fråga sig är om det över huvud taget är en hund man vill ha. Sedan börjar jobbet. Massor av andra frågor måste ställas och besvaras rätt för att hundköpet ska bli bra. En del av frågorna ska ställas till kenneln man ska köpa av, men minst lika många ska man, som eventuellt blivande hundägare, besvara själv.
För den som aldrig haft hund tidigare kan det vara svårt att skaffa sig en valp. Och framförallt svårt att välja rätt ras. Det är oerhört lätt att falla för en valp, vilken som helst, de är ju så väldigt söta. Men det gäller att veta vad för slags hund valpen växer upp till.
Ska man använda sin hund för tävling, till exempel i bruksgrenarna, måste man undersöka om rasen har några sjukdomar eller andra fel som följer just den rasen och som kan påverka tävlingsambitionen. Bra är att själv gå vidare och kontrollera hälsostatus på föräldrar och mor/farföräldrar till den tilltänkta valpen. Det hör till spörsmålen som Svenska Kennelklubben kan hjälpa till med.
Det finns mer än 400 raser att välja mellan (drygt 200 i Sverige), men långt ifrån alla passar den genomsnittlige hundägaren. Det är till exempel helt förkastligt att skaffa sig en dalmatiner om man bara vill promenera runt kvarteret, rasen kräver mycket motion. Lika tokigt, om man nu inte vill anstränga sig, är det att köpa en hund av bruksras, vilka också måste få jobba för att må väl.
Många hundböcker rekommenderar blivande hundägare att ta kontakt med lämplig hundförening när de bestämt sig för vilken ras det ska bli. Bättre är att ta kontakt med till exempel Svenska Kennelklubben (SKK) innan man bestämt sig. Kunniga rådgivare kan då berätta vad olika raser har för krav och då är det lättare att bestämma sig. Därefter är det lämpligt att via SKK eller rasklubben få tips på bra uppfödare. Hos uppfödaren, eller varför inte hos flera uppfödare, ska man ta god tid på sig och gärna träffa både tiken och valpens pappa.
Sedan måste man bestämma sig för om det är en hanhund eller en tik man vill ha. Generellt kan sägas att tiken är mjukare än hanarna, följaktligen lättare att till exempel lydnadsträna. Hanarna är oftast mer självständiga.
När man bestämt sig för en valp och det så småningom blir dags att hämta den ska den vara veterinärbesiktigad senast en vecka före leveransen, helst också vaccinerad. Är den inte vaccinerad, måste uppfödaren tala om när det senast ska göras. Med valpen ska också en del handlingar följa: stamtavla, veterinärintyg, registreringsbevis och instruktion om valpens skötsel och foder. Alla hundar, även blandraser, ska enligt lag vara ID-märkta. Valpen tas normalt från tiken då den är åtta veckor gammal. Den är då redo att få ett nytt hem.
Var aldrig rädd för att fråga eller ställa rimliga krav på uppfödaren. Om några problem uppstår kan man alltid kontakta sin rasklubb eller Svenska Kennelklubben SKK (skk.se).
När valpen sedan kommit hem och fått god tid på sig att acklimatisera sig, lära känna sin nya familj och omgivning, är det dags att börja tänka på den nya familjemedlemmens utbildning. För även om man "bara" skaffat sig hund för sällskaps skull, behöver den utbildning och ett visst mått av arbete.
Det är nu det är dags att börja tänka på att anmäla till en valputvecklingskurs, som är något alla nyblivna hundägare bör kosta på sig. Det är Svenska Brukshundklubben som arrangerar sådana. Runt om i landet, på de flesta lite större orter, finns brukshundklubbar. De har mycket duktiga instruktörer som är väl skickade att utbilda människor till goda valpägare. Numera finns också ganska gott om privata aktörer som ger väl så god utbildning.
Vad man gör på en sådan kurs är att ge valparna den viktiga sociala träningen och fostran de behöver. Men det kanske allra viktigaste med valputvecklingskurserna är nog ändå att hussarna och mattarna får lära sig att befästa det goda ledarskapet. Det är egentligen grunden för att allt det andra sedan ska fungera. En hund som saknar ledare blir ingen bra lydnadshund, ingen bra brukshund och heller ingen bra familjehund. Så missa för all del inte att anmäla dig själv och din valp till en valpkurs så fort du fått hem den.
När det gäller kosten för hundar rekommenderas ett torrfoder av god kvalitet. Välj gärna ett fabrikat som är lite dyrare, då brukar också kvaliteten vara god. Hundar utvecklas till veritabla tiggare om de får så se upp med det. Ge inga godbitar från bordet och om godis ges vid träning, så räkna bort det från den ordinarie fodergivan. Det finns alltför gott om alltför feta hundar - och feta hundar mår inte bra.
Vad gäller aktivering av den nya familjemedlemmen ska denna ses som en investering i gott uppförande. En hund som inte får mentala utmaningar ger sig själv uppgifter, som den utför prickfritt, om man frågar den själv. En del hundar tuggar på inredningen, en del skäller av själ och hjärta när de anser det nödvändigt och en del utvecklar olika rädslor.
Vilken form av aktivering man väljer för sig och sin hund styrs såväl av eget intresse som av de förutsättningar den valda rasen har. Men kom i håg, det är både roligt och lärorikt att samarbeta med en hund. Den kontakt man utvecklar skapar grunden för ett långt och fint förhållande mellan ägare och hund.
På bilderna i det här galleriet kan du se några av alla de hundraser som finns i dag. du kan också se hur olika det ser ut, trots att det är samma art. Världens största hund är den irländska varghunden och den minsta den mexikanska chihuahuan. Båda finns med i galleriet.