Kort om lure coursing
Vågar din hund arbeta självständigt? Så lyder den provokativa frågan entusisasterna ställer till andra hundägare. Om svaret är ja, blir uppmaningen denna: pröva på lure coursing!
För mindre summa kan man låta sin hund prova på den här roliga sporten! Den som funderar på att låta din hund springa måste tänka på att den inte får ha ätit fyra timmar före löpet (risk för magomvridning).
Vad är då lure coursing?
Enkelt uttryckt kan lure coursing beskrivas som hetsjakt på ett konstgjort byte ("luren").
Egentligen handlar det om samma sak när whippets springer rak bana och när de och greyhounds springer rundbana, alltså jakt på ett konstgjort byte. Det kan vara en skinnbit, eller helt enkelt en plastpåse. Men där slutar egentligen likheterna.
För det första, så är lure coursing öppet för alla vinthundraserna, alltså även whippets och greyhounds, liksom saluki, borzoi, irländsk varghund med flera. Och när det gäller träning, så kan vilken ras som helst vara med!
Lure coursing är inget race på rak eller oval bana. Med hjälp av en elmotor, som drivs av ett bilbatteri, dras "luren" via linhjul runt en upp till 800 meter lång bana där ett flertal kurvor och "knixar" finns, allt för att imitera harens eller kaninens flykt. Det hela blir en simulerad jakt efter dessa kvicka små däggdjur och för vinthundarna, som har den sortens jakt i generna, en nyttig prövning för såväl huvud som muskulatur.
Kraven på banan är att det ska finnas en 40 - 60 meter lång startsträcka och en lika lång slutsträcka. Men emellan dessa sträckor ska det vara kurvigt och knixigt, utan att vara för snävt. Det är också viktigt att den som kör motorn kan sina saker. Det gäller att sakta in i kurvorna och dra på när det blir raksträckor.
Numera har SKK sanktionerat sporten och tagit in den under sina vingars beskydd. Det innebär alltså att officiella brukschampionat delas ut.
Vid tävlingarna släpps hundarna i par, eftersom det är ett naturligt sätt för vinthundar att jaga. Av säkerhetsskäl är de försedda med munkorg under racet.
När tävlingsledaren höjer sig röst och ropar "Håll i hundarna", är det dags. Det är signalen för folket i publiken att kika ut på banan och att hålla de egna hundarna, vilka oftast brinner av iver att få vara med. Strax därpå startar lure-piloten betet.
Vid starten ska hundarna fixera den flyende "haren" och vara mycket heta på uppgiften. Det gäller för förarna att ha ordentligt uppvärmda hundar. När tävlingsledaren ropar "Tally-Hoo" släpps hundarna. Vid mål väntar sedan föraren för att ta hand om sin hund.
En sak står helt klar när det gäller den här verksamheten. Har hundarna jaktlust älskar de att springa lure coursing! Det kan man se inte minst när de kommer i mål och får tag i bytet. Inte sällan uppstår gruff om vem som har rätten till "luren".
Domarna, två till antalet, koncentrerar sig på att bedöma fem olika moment: snabbhet, uthållighet, entusiasm, följsamhet och rörlighet.
Föreningar som kan berätta mer:
VKLC Södra
Svenska Salukiringen
Svenska Vinthundklubben