Helsingborgs Tropikarium |
Ett besök i bladskärarmyrornas rike |
| Idogt trampar de iväg med sin last. De bär den över stock och sten - ibland handlar det om mycket långa avstånd. Väl hemma lastar de av bördan i boet. Där läggs lasten till en stor svamp, som "äter" av lasten. Bärarna och alla de andra i samhället äter sedan av svampen, som de odlar. Det låter som avancerat jordbruk. Och i viss mån är det också det. Men det är bara det, att denna komplicerade agrikulturella gärning utförs av myror! Normalt håller de till i Amazonas jättelika skogar. Men man behöver inte kosta på sig dyrbara flygbiljetter och ej heller leja erfarna guider för att få uppleva detta skådespel. Det räcker med att ta sig till Helsingborg och det därstädes belägna Tropikariet. Där, i anläggningens Sydamerikaavdelning, är dessa myror allerstädes närvarande. I plaströr över hela avdelningen ses de trampa omkring med sina bladbitar, på sin väg hem till boet och det skötebarn den livsviktiga svampen utgör. Arbetarmyrornas stigar kantas med jämna mellanrum av myrsoldater som patrullerar grannskapet för att skydda och trygga transporten av färska blad. Den sista biten hem till boet, intill stingrockedammen, tilldrygalägger myrorna på en lian som löper över vattenytan. Boet är genomskinligt och kikar man tillräckligt noga, så kan man skymta den välskötta "myrträdgården" och hur stackens invånare matar svampen. Så här berättar uppslagsboken om dessa fantastiska små "lantarbetare: Ur Nationalencyklopedin: "bladskärarmyror, grupp myror, huvudsakligen tillhörande ett släkte, som förekommer i Syd- och Mellanamerika samt i södra USA. Deras arbetarkast består av tre olika typer: de normala, mellanstora arbetarna, miniarbetarna och de stora soldaterna (försvarare). De mellanstora arbetarna skär från främst träd och buskar ut stora bladbitar, som de bär ned i det stora underjordiska boet. Här rengör och tuggar miniarbetarna bladbitarna och blandar dem med saliv och exkrementer till en massa som används som substrat för kolonins svampodling. Svampen utgör viktig föda för såväl larver som vuxna; de senare äter dock även bladsafter. Svampen, en basidsvamp som förlorat förmågan till sporbildning, är i sin tur beroende av myrorna. Den saknar nämligen ett enzym för nedbrytning av polypeptider i bladmassan till upptagbara kväveföreningar, och detta enzym förser myrorna svampen med via sina exkrementer. Ofta följer även miniarbetare med vid bladskörden. På väg tillbaka till boet sitter de på bladbiten och skyddar den bärande arbetaren från parasitflugor, vilka försöker lägga ägg på myran. Om sådana ägg kommer med myrorna ned i boet och kläcks kan fluglarverna göra stor skada genom att äta myrägg och larver. Genom att bladskärarmyrorna drar ned och finfördelar blad i jorden är de viktiga jordförbättrare och spelar därvid en roll som påminner om daggmaskarnas." Nu är Tropikariet, Magnus Lindqvist fantastiska skapelse, bra mycket mer än bara bladskärarmyror. Där finns bl a lemurer, som om man har tur, gärna söker riktig närkontakt med besökaren. När undertecknad besökte anläggningen hade nog ringsvanslemurerna det lite tråkigt, för när jag steg in till dem formligen "överföll" de mig och ganska snabbt såg jag ut som en julgran där lemurerna utgjorde prydnaderna. Men de är mycket, mycket trevliga och stillsamma. Det var själva den sociala kontakten som syntes viktigast för dem. Tropikariet är inrett "världsdelsvis" med genomtänkta biotopinteriörer. Det viktiga är inte att visa djurart efter djurart efter djurart, utan i stället en fungerade biotop med några få djurarter som hör hemma i den. Bland djur som finns att se på Tropikariet kan nämnas lejontamarin, trubbnoskrokodil, dvärgsilkesapa och ett flertal andra kloapor, en mängd reptiler, flera fågelarter och mycket annat. Anläggningen innehåller också avdelningar där besökaren kan leka och skaffa lärdom. Vi måste också nämna en av de senare attraktionerna: Att se stora hajar simma omkring bland koraller, tillsammans med rockor och en lång rad färggranna saltvattensfiskar är något man förväntar sig på en dyksemester i tropiska nejder. Men en sådan upplevelse går faktiskt att få på Tropikariet, för där finns sedan en tid tillbaka ett mäktigt akvarium med bland annat just hajar. Det 75 000 liter stora hajrevsakvariet ger en högtidsstund för den akvarieintresserade. Akvariet är inrymt i Tropikariets källare och erbjuder ett flertal "fönster" för besökarna att kika in på alla fiskarna genom. Framför fönstren finns bänkar där man kan slå sig ned och från högtalare på väggarna strömmar stillsam stråkmusik. Det hela blir en otroligt skön upplevelse. Det mäktiga akvariet är försett med ett flertal filter, vilka tillsammans omsätter 250 000 liter vatten i timmen! Allt för att fiskarna ska hålla sig friska och trivas och för att den nödvändiga, syresättande rörelsen skapas i vattnet. Magnus Lindkvist och hans medarbetare har just färdigställt (2010) ett nytt entréplan. Där har man byggt en afrikansk hydda i savannmiljö. Shop och kafeteria finns där, liksom en fantastisk "savann" där surikater och sporrsköldpaddor huserar. Men mycket mer är på gång. Kolla länken till anläggningen på länksidan |
| KARTA |
| Tillbaka till Om djurparker |