Babianpojke	Morgontoalett	Sugen på äpple
Bosse med polare	Jordekorre	Jordekorre
Läskigt	Ringsvanslemur	Lemurpublik
Surikater	Surikater

Skansenakvariet

Få, om ens någon, anläggning kan i kvalitet mäta sig med Skansenakvariet på Skansen i Stockholm. Och då menar vi inte bara anläggningar i vårt land. Jonas Wahlströms skapelse har från begynnelsen genomgått en fantastisk utveckling på en begränsad yta och håller i dag en klass ytterst få anläggningar når upp till. Varje monter, varje voljär, varje djurart är i sig ett dragplåster.

Och tänk, det började en gång med en stor syltburk innehållande några guppyfiskar... Det är väl något som tusentals unga pojkar och flickor prövat på. Men de flesta utvecklade det i bästa fall till ett sällskapsakvarium. För Jonas Wahlström ledde det till lite mer, lindrigt sagt!
När vi besökte Skansenakvariet så tidigt som i augusti 1987, för ett reportage lät vi oss med rätta imponeras. Då jämfördes anläggningen med liknande runt om i världen och uppfattningen var entydig - det handlade om högsta klass.
Sedan dess har anläggningarna ute i världen förstås utvecklats. Men det har Skansenakvariet också. På dessa dryga 20 år har en enorm utveckling ägt rum och det finns ingen anledning att ändra på det 20 år gamla betyget. Här handlar det om allra yppersta kvalitet!
År efter år lyckas man presentera nya djur och annorlunda teman för publiken. Just i år är det nya ett ökenlandskap, som tillsammans med en regnskogsanläggning sätter fokus på två känsliga landskapstyper som befinner sig i minst sagt utsatta lägen.
I ökenlandskapet finns de verkliga publikfriarna, de amerikanska jordekorrarna, som hela tiden bjuder på sig själva med lustiga upptåg och "slappa" poser, som för tankarna till krokimodeller. De här djuren är för övrigt förebilder till Piff och Puff, ekorrarna som gör livet surt för Musse Pigg på julafton.
Där inne i ökenlandskapet finns också leopardsköldpaddor. dvärgvaktlar, zebrafinkar, musfåglar, bältor och ödlor. I den montern händer det hela tiden något!
Skansenakvariet är ju historiskt sett Skansens gamla aphus, som Jonas Wahlström lyckades rädda undan rivning. Skansen ansåg att det blivit för litet och ingen bra plats för djuren. Det var då det...
Hur det kan gå vet vi i dag. Det gamla aphuset har blivit ett synnerligen bra ställe för djur och publik.
I dag vimlar det, inte minst, av just apor i gamla aphuset. Det liknar nästan en paradox. Men det är helt sant. Det rör sig dock inte om schimpanser, gorillor och andra stora, utrymmeskrävande apor. I stället håller sig Skansenakvariet med småapor, exempelvis dvärgsilkesapor, goldies apa, den sällsynta lejontamarinen, bomullshuvudtamarin med flera mindre apor. De största man har är mantelbabianer, som huserar utomhus på det gamla apberget, där det finns gott om plats att utveckla de naturliga beteendena. Babianerna är stora publikfavoriter.
Stora apor, fastän de är halvapor, är också ringsvanslemurerna. Här kan man verkligen tala om närkontakt, eftersom publiken på sin väg in i anläggningen passerar genom lemurernas stora utrymme. Det är mycket populära djur och man kan väl säga att där bildas det ofta "publikproppar".
Men Skansenakvariet är ju också vad namnet antyder, ett flertal spännande och väl inredda akvarier som visar biotoper från världens alla hörn. Det är också ett stort antal terrarier där reptiler från hela världen visas. Och det är mer än så! Vilket alla som funderar på att ta sig dit kan lita på.
Skansenakvariet är också folkbildande och deltagare i flera nationella och internationella projekt vars syften är att värna naturen och djuren.

KARTA

Tillbaka till Om djurparker